Hemma i värmen igen efter att ha varit ute och ridit med Sabbe i pissregnet. Det var hur länge sen somhelst vi red tillsammans, så länge sen det var vi. Nu är vårat superteam är sedan länge splittrat. Men jävlar vilket team vi var. För oss var inget omöjligt, uppstod ett problem så hittade vi en lösning. Vi sket i alla andra och körde vårat eget race, och varje dag hade sitt äventyr.

Jag saknar de gamla tiderna. När vi var oslagbara.
Nu är bara att inse, vi kommer aldrig vara där igen. Vår tid är över.
Men jag kommer alltid minnas glädjeåren, jag kommer alltid älska er.