The dark side of ambition.

I lördags vinkade jag ju hejdå till mitt solblekta orangea hår, efter en del beslutsågest. Men nu är jag mörkhårig igen i alla fall, skönt de, back to basics. Det enda minus med att vara mörkhårig är att man ser blekare ut. Men man kan vell inte få allt?

För övrigt så placerar jag den här dagen i högen med skitdagar. Det har varit en sådan dag då allt bara kännts meningslöst. Som strössel på det så är jag fruktansvärt trött på skolan efter fjuttiga 3 veckor. Jag som längtade tillbaka till skolan. Men vad jag kom tillbaka till var ett ställe jag inte kände gen. Allt har förändrats. Vi brukade ha så herremingud-roligt. Jag saknar gamla klassen, gamla lärarna, till och med håltimmarna. Men det jag längtade tillbaka till existerar inte längre.

På lördag fyller jag år. Vad exalterad man kan vara.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0