"...and we fade, oh we fade."

Det kommer rusade. Det ekar mellan väggarna.
Snart ett år sedan älskling. 
Ett år sedan vi blev nedtrampade, splittrade.
Ett år sedan allt vi var förlorade sin mening.
Ett år sedan våran värld försvann för alltid.

Ett år sedan jag förlorade min bästa vän.
Ett år sedan jag förlorade mig själv.


Jag letar i mörkret nu,
men faller gång på gång.
Du var värmen i en iskall värld,
du var ljuset på min långa färd.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0