Det är sjätte april och det snöar. Shit aint okay. Kan vi bara ha sommar nu så att jag kan ha på mig typ dethär? I vilket fall som helst så ska jag trotsa vädret och dra ut och springa nu.

Men för övrigt, eftersom det är sjätte april betyder det också att det är 6 dagar kvar till SM. gsdlhndflhjdfhljdf WEEHOO!

Har tre veckor fullproppade till max med boxning. Söderköping, Finland, SM. Jag är helt omg-finally-so-freaking-exited över att ÄNTLIGEN bryta det dödligt tråkiga mönstret jag skapat under de senaste veckorna. Så nu ser jag verkligen verkligen verkligen fram emot tre jävligt tuffa badass hardcore veckor!!!

Ser ut som facking Snövit men önskar egentligen att jag va Törnrosa och kunde sova i hundra år.

Om man kunde tjäna pengar på att träna hela dagarna, fyfan vad livet skulle vara soft då. För att inte tala om hur jävla rik jag skulle vara då. Fast hahahahaha nej, that aint gonna happen.

Och ja, den här bloggen suger. Riktigt mycket faktiskt. Men det är för att jag inte har något intressant att uppdatera om, typ. Jag vaknar, tränar, äter, tränar, sover, upprepar. Fre-lör-sön när alla andra är lediga så jobbar jag. Och jag tror att majoriteten av er som faktiskt fortfarande går in här skiter i hur jag tränar eller hur jag knatar runt på Hemtex. Eller?

Men vänta bara, en dag ska även jag göra något med mitt liv.

NIKEwillyoupleasemarryme?

/Fryser ihjäl. For real.

Det känns så jävla overkligt att det imorgon är sista dagen av 2011. Men vilket jävla år det har varit, när jag tänker efter. Släppte taget om tryggheten och bytte klubb i början av året. Tog en chansning som blev till något av det bästa jag gjort. Flyttade till Stockholm på riktigt i samma veva. Sen kom studenten: den bästa jävla dagen i hela mitt liv! Sinnessjuk lycka och eufori. Och sen sommaren, när vi bara körde, inte tänkte bara gjorde. Så mycket skratt och så många korkade ideer. Återvände i slutet av sommaren till min favoritplats, Nerja, Spanien. Var bra jävla brun och lyckligast i världen. Hösten var som en ända torktumlare. Allt snurrade i 180, huvudet allra mest. Jobb och träning avlöste varandra. Så mycket ångest och tårar, men ända så mycket skratt och lycka. Och vintern, vad hände egentligen? Har fortfarande inte fattat att vi är mitt i den.

Det här året har varit som om någon öppnat ett kylskåp och slängt i allt de sett i en kastrull och bara rört runt. Eller som om jag tryck gasen i botten men glömt säkerhetsbältet.

Och är jag inte där så är jag med största sannorlikhet att finnas på gymmet eller på DIF. Så ja, hörs när vi hörs liksom.

Avverkat ännu en fredagskväll på jobbet. Överkonsumerar nu torkad frukt (som vanligt) och sitter och hoppas på att något nytt/fantastiskt/spännande ska uppenbara sig sådär out of nowhere. Alternativt att någon fantastisk helgaktivitet av något slag ska dyka upp. Fast hahahahahaha nej juste, jag ska ju jobba.

Så jag var ute och sprang imorse, som vanligt. Straxt över nollan och med fyra lager tröjor på mig så drog jag mig runt den där jävla milen, myrsteg halva vägen eftersom det var så jävla halt. Den här vintern kommer bli min död. Jag menar; jag tycker redan det är svinkallt och äckligt, så jag förstår inte hur jag ska överleva när det blir minusgrader och snö.

Men jag hittade en vinterjacka idag i varje fall. Josephine - Vintern 1-0

Så himla mycket. Så många tankar som snurrar i mitt huvud men så få som lyckas bli till ord. Önskar ibland att jag var som vanliga människor och bara kunde lägga mig på marken och ge upp. Men det går inte.