Det känns så jävla overkligt att det imorgon är sista dagen av 2011. Men vilket jävla år det har varit, när jag tänker efter. Släppte taget om tryggheten och bytte klubb i början av året. Tog en chansning som blev till något av det bästa jag gjort. Flyttade till Stockholm på riktigt i samma veva. Sen kom studenten: den bästa jävla dagen i hela mitt liv! Sinnessjuk lycka och eufori. Och sen sommaren, när vi bara körde, inte tänkte bara gjorde. Så mycket skratt och så många korkade ideer. Återvände i slutet av sommaren till min favoritplats, Nerja, Spanien. Var bra jävla brun och lyckligast i världen. Hösten var som en ända torktumlare. Allt snurrade i 180, huvudet allra mest. Jobb och träning avlöste varandra. Så mycket ångest och tårar, men ända så mycket skratt och lycka. Och vintern, vad hände egentligen? Har fortfarande inte fattat att vi är mitt i den.

Det här året har varit som om någon öppnat ett kylskåp och slängt i allt de sett i en kastrull och bara rört runt. Eller som om jag tryck gasen i botten men glömt säkerhetsbältet.