Utkast: Aug. 1, 2010

Sitter i mitt rum som i stora drag sett likadant ut sen jag var 13. Den röda fondväggen som bara vid benämning fick Lina att kommentera ett "oj." Väggen pryds av min I♥NY tröja som jag kunde ha en gång i tiden innan mamma krympte den i tvätten, en liten spegel där min pyttelilla väska från Lanzarote hänger. Min stendöda kaktus står fortfarande på fönsterbrädet tillsammans med några doftljus som förmodligen inte doftar längre, och en stenjävel. Gardinerna och tillhörande gardinstänger ligger på golvet nedanför. Träningsväskan har sin obligatoriska plats på golvet, och sällskapar med ett par strumpor och torkade rosor som ramlade ned tillsammans med gardinerna. Träningskläderna hänger på garderobsdörrarna sen senaste användningen, och på garderoben sitter två ritverk jag var stolt över en gång i tiden, plus A4:at med kärleksförklaringen från Kajsa som brukade sitta i mitt skåp i skolan. Min inte så stabila säng är som vanligt obäddad och på den vilar min NSM-tröja och min hudlotion. På väggen ovanför sitter mina två stora Pirates of the Caribbean plancher, samt Sweedey Todd planchen som är signerad av Tim Burton. I korgstolen i hörnet är det kaos. Kläder ligger, hänger, ligger nedanför, och någonstans i röran skymtar min filt som jag haft så länge jag kan minnas. Bredvid röran ligger en Victoria Sectret -låda som jag inte haft hjärta att slänga. Min långa byrå, är en salig blandning. Mjukiskatten jag fick av morfar i Österrike, fotot på mig Camilla och en ponny, nallen på skidor jag köpte på något museeum för 1000 år sedan, min trogna stereo. Skolböcker jag inte hittat någon bra plats till, min Rocky-box, fotot på mig och Erica när vi var skitungar, den första solfjädern jag köpte i Spanien. Jag-borde-ta-tag-i-det-här-pappers-högen, två par lindor, min RTBO-medalj. Mitt röda (notera; RÖDA) skrivbord plus hyllor är om möjligt än ännu större utställning av minnen. Fotot på mig och Lykka på Skörbycupen, en hästsko, foton på Pyret Lussan och Lina, en stående porslinsko som har förlorat ena örat, en telefonkiosknyckelring från London, mina örhängesburkar, en trädelfin från Lanzarote, ännu en solfjäder från Spanien. Fotot på mig Bella Jocke och Bobban, ett till foto på mig och Erica, en lavasten vars ursprung jag har förträngt, ett lipande spöke i glas, biljetten till Pirates 3, en glasbägare med snäckorna från Sanibel Island, två gamla födelsedagskort, ett foto mig mig och syrran som småskitar. Och på datorskrämen där de meningslösa rader jag knappar in gör sig till synes hänger mitt ♥Nerja-halsband jag fick av lillebror i present. En satans låda av minnen.

Löjligt att så mycket har förändras. Löjligt att allt påminner mig om vad som var.


Jag tänkte inte posta dethär egentligen. Jag började bara skriva några rader, bara för att poängtera hur ensam och miserabel jag var för tillfället, men det slutade som ett ordbajseri av minnen. Mest för mig själv kanske, så att jag kan bli ännu mer förlorad i allt jag inte har.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0